Programföreträdare Jonas Andersson med några av finsnickeriutbildningens förstaårselever Elias, Hugo, Vincent och Freja framför deras Rover Multi Up M G.

Från 72 utbildningar till fem – här formas kompetensen branschen inte har råd att förlora

29 april, 2026

På Holavedsgymnasiet i Tranås formas framtidens träkompetens redan på gymnasienivå. Här handlar det inte bara om att lära sig ett yrke – utan om att väcka ett intresse som håller över tid.

Jonas Andersson, programföreträdare för finsnickeriutbildningen, har följt utvecklingen på nära håll. Han började själv som elev, arbetade 6 år i branschen och har nu varit lärare sedan år 2000. Under den tiden har mycket förändrats – inte minst utbildningslandskapet.

– När jag började fanns det 72 utbildningar inom hantverk och finsnickeri i Sverige. Idag är vi nere på fem, säger han.

Samtidigt som antalet utbildningar minskat, har behovet av kompetens i branschen knappast gjort det. Tvärtom ställer dagens träindustri högre krav än någonsin – både på hantverksskicklighet och teknisk förståelse.

En utbildning med ovanlig bredd

Finsnickeriprogrammet på Holavedsgymnasiet är idag riksrekryterande och sticker ut genom sin bredd. Här erbjuds flera yrkesutgångar som speglar olika delar av branschen – från klassiskt snickeri till mer specialiserade roller.

Utöver CNC och konstruktion finns exempelvis:

• Ytbehandling – en kompetens som efterfrågas men saknar egna utbildningar i Sverige

• Byggsäljare inom trä och färg

• Möbeltapetsering och sömnad – ett område där behovet av arbetskraft är stort

– Vi har försökt bygga en utbildning som motsvarar verkligheten och önskan från det lokala programrådet. Branschen är bred, och det behöver utbildningen också vara, säger Jonas.

Det handlar inte om att alla ska bli samma typ av snickare – utan om att ge en grund och sedan låta eleverna hitta sin väg.

Hugo, Jonas och Elias använder Rover Multi Up M G för att borra och såga till en blivande tv-bänk. 

Tekniken som driver utvecklingen

En avgörande del i dagens utbildning är CNC-tekniken. På Holavedsgymnasiet är den inte ett komplement – utan en självklar del av helheten.

Vilken roll spelar CNC-maskinen i utbildningen idag?

– Den är helt avgörande. Vi skulle inte klara oss utan den. Idag går CAD och CNC hand i hand, och det är den verklighet eleverna möter ute i branschen.

Alla elever, oavsett inriktning, får därför en grund i både CAD och CNC, 100 timmar vardera. Samtidigt finns det en viktig pedagogisk tanke bakom hur tekniken används.

– Vi försöker utmana maskinen tillsammans med eleverna. Det handlar inte om produktion här, utan om att förstå möjligheterna. Det gör att de vågar testa och utvecklas.

Maskinen går i princip konstant – ett tecken på det stora intresset bland eleverna.

– Egentligen skulle vi vilja att de fick jobba ännu mer med det här, och även får chansen utanför skoltid. Intresset finns verkligen.

Att väcka intresset – första steget in i branschen

Men innan kompetens kan utvecklas, måste intresset finnas där. Och just det är en central del av skolans arbete.

Hur arbetar ni för att få fler unga att söka sig till utbildningen?

– Det viktigaste är att inte ställa för höga krav från början. Det finns inga elever som kommer in med flera års erfarenhet – det är ju därför de går utbildningen.

I stället handlar det om att få eleverna att upptäcka materialet och känna skaparglädjen.

– Kan vi få dem att tycka att det är roligt att jobba med trä, då har vi kommit långt. Då vill de stanna kvar i branschen också.

Skolan samarbetar tätt med högstadieskolornas studie- och yrkesvägledare som möter elever tidigt, redan i grundskolan. Här finns också en viktig poäng: att se potential bortom betyg.

– Alla passar inte i en teoretisk skolform, men kan vara väldigt skickliga praktiskt. De måste också få en chans.

Freja, Hugo, Elias och Jonas förbereder för att använda CNCn.

Från utbildning till yrkesliv – ett gemensamt ansvar

En stor del av utbildningen sker ute i verkligheten. Eleverna är på praktik under totalt 15 veckor – en viktig länk mellan skola och arbetsliv.

Men övergången från utbildning till jobb är avgörande för att kompetensen faktiskt ska stanna i branschen.

Hur kan arbetsgivare bli bättre på att ta tillvara på den kompetens som utbildas?

– Framför allt genom att ge dem chansen. Dagens ungdomar kommer inte ut från gymnasiet som färdiga snickare, men de har grunden och viljan att lära sig. Får de inte möjlighet att utvecklas, då riskerar vi att tappa dem.

Han lyfter också vikten av att se praktik och första anställningar som en investering.

– Det handlar om att bygga vidare på det intresse som vi har väckt här. Kan man ta vara på det, då får man också medarbetare som vill stanna och utvecklas.

Samtidigt finns det goda exempel där samarbetet fungerar väl, och där företag aktivt bidrar till att utveckla nästa generation.

– De företag som engagerar sig tidigt får också tillbaka det. Det blir en naturlig koppling mellan utbildning och arbetsliv.

En framtid att bygga vidare på

Trots att antalet utbildningar minskat kraftigt finns det en tydlig framtidstro. Intresset för att skapa, arbeta med händerna och se ett konkret resultat är något som fortsätter locka unga.

– Många elever säger samma sak: det är roligt att skapa något på riktigt. Det är det som driver dem.

Och kanske är det just där framtidens kompetens börjar.

Inte i för avancerade maskiner eller färdiga kravprofiler – utan i nyfikenheten att skapa något med sina egna händer.

Läs även om hur Malmstens LiU formar framtidens arbetskraft.