Stora bilden ovan: direktör Jon Stenberg (1894–1972).
Jon Stenberg AB fyller 90 år 2024. I en serie artiklar berättar vi historien om familjen, företagandet, folket och företeelserna som alla leder fram till dagens företag.
Läs även del 1 och del 2 i artikelserien.
Del 3 – Ett företag tar form
Jon Stenberg registrerade alltså ”Jon Stenberg Maskin & Oljeaffär” 1934. De första åren hade företaget sitt kontor hemma i Jon och Stinas bostad, med lager i Hjalmar Thelanders ladugård ett par stenkast längre upp längs Lyckebyån. 1939 hade firman vuxit tillräckligt för att skaffa kontor och lager i en och samma fastighet, och adressen för dessa nya och rymliga lokaler blev Norra Lindåsgatan 15, på grannfastigheten till Jons och Stinas bostad, med inflyttning året därpå. Idag huserar för övrigt det välrenommerade industriprogrammet på Vilhelm Mobergsgymnasiet i dessa lokaler.
Hårdare tider skapade nya affärsidéer
Som du förmodligen har noterat skedde satsningen på nya, egna lokaler i oroliga tider i världen. Andra världskriget vållade stora problem för både människor och företag även i Sverige. Det var inte bara investeringarna som sjönk, det blev även svårt att skaffa varor med brist och ransonering på flera områden. Lågkonjunkturen under 1940-talet slog hårt mot träindustrin med direkta återverkningar på Jon Stenbergs företag som sökte ersättningsjobb. Krigsindustrin gick naturligtvis på högvarv och sökte i sin tur tillverkare. Det ledde till att Jon Stenberg i sina källarlokaler i Lindås svarvade granater under fyra år.
Innan andra världskriget ens var slut utbröt den stora metallstrejken 1945. Militanta kommunistiska grupperingar drev de fackliga ledarna att förklara strejk, trots motstånd från Metalls överstyrelse och LO:s ledning. Upprinnelsen var kraftiga reallönesänkningar under beredskapsåren, i kombination med allmänt missnöje med ransonering, skattehöjningar och militära inkallelser. 123000 metallarbetare gick ut i en strejk som varade i fem månader, vilket lamslog hela Sveriges metallindustri.
Jon såg i detta ytterligare en affärsmöjlighet, och startade tillsammans med några vänner AB Lindåsverktyg som producerade skärande verktyg för träbearbetning. Importen av sådana verktyg hade helt upphört under kriget och i och med strejken var behovet mycket stort. Allt som man kunde producera såldes genom Jon Stenbergs företag som också lyckades exportera en hel del.
Träindustrin återhämtade sig relativt snabbt efter kriget och behövde nya maskiner, verktyg och fackkunskap, och då stod Jon Stenbergs maskinaffär och dotterbolaget Lindåsverktyg redo och väl rustade.
Företaget ombildas till aktiebolag
Företaget bestod 1946 av 16 medarbetare med en omsättning på 1,5 Mkr (motsvarande drygt 35 Mkr omräknat till dagens penningvärde). Firman ombildades till aktiebolag 1947 som Maskinfirma Jon Stenberg Aktiebolag, med samtliga aktier inom familjen. Samma år förvärvades även ett konkurrerande företag i Malmö, Welinder & Co, med det tillhörande tillverkningsbolaget AB Verktygsfabriken i Virserum. På så sätt blev man av med en konkurrent samtidigt som den tillverkande delen förstärktes. Ungefär samtidigt började man med egen import av träbearbetningsmaskiner. Ytterligare en milstolpe, skulle det visa sig.
Fotnot: Källor till artikelserien har förutom släkten Stenbergs eget material varit boken ”Lindås – Från by till samhälle” utgiven av ABF och PRO 1983, Bolagsverkets dokumentation samt diverse företagshistoriska sidor på internet.